Bedömningsmatris till etikuppgiften

Till er etikuppgift används samma bedömningsmatris som fanns med på pappret med exempeluppgifterna som ni fick av mig. Såhär ser den ut:

E	D	C	B	A
Argument både för och emot en etisk fråga tas upp.		Hållbara och goda argument både för och emot en etisk fråga tas upp.		Hållbara, goda och väl motiverade argument för och emot en etisk fråga tas upp.
Någon modell från normativ etik beskrivs.		Fler än två modeller från normativ etik beskrivs, och mins två av dem på ett väl fungerande sätt som också kopplas till det egna argumentet.		Fler än tre modeller från normativ etik beskrivs, samtliga på ett korrekt och utförligt sätt som också kopplas till det egna argumentet.

Normativ etik

Etik = läran om moral (läran om rätt och fel)
Moral = tillämpad etik (Människor går runt och "har god/dålig moral")

Plikt- / regeletik = när man följer en regel handlar man enligt god moral. Det blir rätt eller gott. Bryter man mot regeln däremot, så har man gjort fel.

Sinnelagsetik = om man menar väl, eller har goda avsikter, så är handlingen god. Om man är likgiltig, hatisk eller liknande, är handlingen felaktig.

Konsekvensetik = om konsekvenserna av en handling är goda, så bedöms den som riktig. Om konsekvenserna anses dåliga är den felaktig.
(Problemet här är vilka konsekvenser man vill lyfta fram som de tyngst vägande. En handling eller händelser kan ju ha en kedja av olika konsekvenser och konsekvenserna kan också se olika ut för olika individer eller grupper.)

Utilitarism = en underavdelning inom konsekvensetiken. Enligt utilitarismen är en handling god när den leder till störst mängd lycka för störst antal.

Det kategoriska imperativet = en handling är god om den kan upphöjas till allmän lag. Vissa typer av handlande har vi kanske inte färdiga regler eller normer för. Vi måste skapa dem efterhand. Är det t.ex. okej att ta med sig sin frukost in på lektionen? Kanske för dig, eftersom du sköter det snyggt och tyckte att du inte hade något val. Men enligt det kategoriska imperativet är det kanske en dålig idé. (Hur skulle det se ut om alla satt och käkade på lektionerna?) Så enligt det kategoriska imperativet bestämmer vi i så fall att man inte får äta i klassrummet. Att göra det ändå blir då fel enligt plikt-/regeletik.

(Filmen har inget med exemplet att göra, men har man en blogg så har man...)

Jag berättade den påhittade exempel-historien om när jag hjälpte en äldre dam över gatan. Vi ville gå över där det inte fanns något övergångsställe. (Fersens väg, utanför Petri, och mitt emot restaurang Atmosfär.) Damen blev rädd för mig när jag tog tag i henne. Hon förstod inte att jag ville hjälpa. Så hon gjorde en undanmanöver, vacklade till och föll utåt mot trafiken, varpå hon blev överkörd och dog. Var det mitt fel eller inte?

Plikt-/regeletiskt har jag gjort fel som bröt mot regeln att man ska gå över där det finns ett övergångsställe (när det finns, och det finns det på Fersens väg). Men jag har också gjort rätt när jag försökt hjälpa en äldre dam.

Sinnelagsetiskt har jag gjort rätt eftersom min avsikt var att hjälpa.

Konsekvensetiskt har jag gjort fel eftersom damen dog. (Men om hon var en elak dam som slog hundvalpar och barn, och var rik som ett troll och arvingarna blev glada - kan det vara en god konsekvens då? Ja, enligt utilitarismen kanske. Å andra sidan kan vi inte sätta i system att kasta ut gamla i trafiken och hoppas på glada arvingar...)

Tema individ - hur människosyn påverkas av religionsitet

Läs artikeln av Karin Zillén på sydsvenskan.se.

Arbeta med frågorna och skriv dina svar i ett dokument som du delar med mig via din religions-mapp i Drive.

Namnge dokumentet: Islam och homosexualitet

1) Kan man vara muslim och homosexuell?

2) Hur ser Fatima El-Hajj på att utöva homosexualitet?

3) Vilka slutsatser drar hon kring islams inställning till att utöva homosexuella handlingar?

4) Vilka är hennes argument för dessa slutsatser och hur nyanserar hon sin diskussion?

5) Varför är det enligt vissa så kontroversiellt med en sexolog med slöja? Varför borde det inte vara det enligt Fatima El-Hajj?

Kunskapskrav:

E		C		A
Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.		Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.		Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Läshjälp till islam

Likheter och skillnader mellan olika religioner - vad som finns att jämföra vad gäller synen på Gud och människan - om man tittar på vad som finns att ta upp om islam, så tänker jag att ni ska läsa på följande:
- islams syn på Gud / Allah (Flera aspekter som vi gått igenom)
- Islams syn på Jesus / Isa, samt Mohammed
- bildförbudet (för Gud, Mohammed och/eller människor?)
- Gud har 99 namn...
- meningen med livet

Olika tolkningar och perspektiv inom islam:
Vi håller oss till tolkningarna av sharia, jihad och mindre regler och rekommendationer (ex. miswak)
Vad innebär det att vara fundamentalist, modernist eller sekulär muslim? Hur ser man då på saker som sharia, jihad (observera att det finns två sorters jihad) och mindre regler och rekommendationer?

Övriga kännetecken att redogöra för inom islam:
- de fem pelarna (som är menade som en vägledning för att kunna vara rättfärdig)
- sharia (se lektionsanteckningar! Vi hade exemplet med hur man kan skapa moderna sharialagar, och om heroin skulle vara haram eller inte...)
- jihad


Terminologi:
Allahu akhbar / Gud är större
profet
sunna
Haditherna
Den himmelska Koranen
Den jordiska Koranen
jihad
stor jihad
trosbekännelsen
tidebön
radband
Ramadan
Zakat
Al-Kaba
Kaba
"Tvång skall icke förekomma i trosfrågor"
"Det är bara Gud som kan döma"
shia och sunni
fundamentalism
modernism
sekularism

Läshjälp till kristendomen

Vi började undervisningen om kristendomen med att tala om synen på Gud och människa. Detta ska alltså kunna redogöras för och jämföras mellan alla tre abrahamitiska religionerna. Jämförelsen ska kunna peka ut både likheter och skillnader. Se vidare i första inlägget om de tre abrahamitiska religionerna för att få koll på hur.

För kristendomen blir det speciellt när man kommer till treenigheten, som de andra två religionerna invänder emot. Du ska kunna redogöra utförligt för treenigheten och kunna berätta om hur och varför de andra invänder (men ger rätt på vissa delar om man hade ändrat dem så det inte var treenighet).

Både när man redogör för religionens kännetecken, samt när man ska diskutera olika tolkningar och perspektiv inom kristendomen är det bra att utgå från sakramenten och de tre olika huvudriktningarnas hållning till vilka de är och vad som gäller för dem.

Vidare kan man jämföra synen på skriften mellan kristendom och judendom. De kristna har Tanak, men kallar det för Gamla Testamentet. Hur förhåller man sig till det? Vad innehåller det Nya Testamentet och vad betyder egentligen ordet testamente?

Varför bryr sig de kristna inte om de 613 lagarna i Torah?

Varför offrade sig Jesus på korset? Berätta om Jesus och korsfästelsens betydelse.

Ord att kunna applicera i resonemang om kristendomen:

Messias
Christos
treenighet
försoningsoffret
testamente
evangelium
teodicéproblemet
sakrament
påve
patriark
helgon
relik
ikon
nattvard
förvandlingsundret

Klicka på bilden för länk till krönika i Sydsvenskan idag 13 mars 2014 (ettårsdagen för vår påve) skriven av Kinga Sandén. Kort och intressant text!

Läshjälp till judendomen

Vem räknas som jude/judinna?
Varför kallar man sig det "utvalda folket" och vad innebär det?

Halakkha (= av verbet "gå") står för lag. I Torah (motsvarar de 5 Moseböckerna från Gamla Testamentet - namnet Torah betyder "lag") finns 613 regler. Vi har gått igenom ett par exempel.

Tallid (bönemanteln) har 613 trådar i varpen för att representera lagen. Det blir som en symbolisk handling att ikläda sig manteln. På vilket sätt? Fundera lite!

Läs på om Abrahamsförbundet, myten om Abraham och avtalet mellan Abraham och Gud.

Förbundet förnyas med Moses. På vilket sätt? Vad får de för innebörd som också har med judarnas ansvar att göra?

Bland riktningarna ska ni känna till vad som innebär att vara ultraortodox, ortodox, konservativ, eller reformjude. Ord som hänger samman och kan användas när man utreder dessa riktningar är sekularisering, assimilation, diaspora och pogrom. Vi har exemplifierat de olika tolkningarna utifrån sabbatsbudet, "tända eld" eller om man blandar kött och mjölk eller ej och hur man går till väga för att inte göra det, men boken har exempel med hur män och kvinnor placerar sig när man samlas i synagogan.

Ni ska kunna redogöra för judarnas syn på Gud och på människan. Jobba utifrån främst anteckningarna, ta boken som stöd.

Ord att låta kunskaperna kretsa kring:
Abraham
Moses
Kung David
Templet
år 70 evt
diaspora
Messias
pesach
Talmud
Tanach
Tora
tallid
kipa
Dekalogen
kosher
omskärelse
JHVH
adonai
elohim
hashem
syndafall
avbild (om människan... här kan man resonera kring mer än en betydelse)
bildförbud
religiöst myndig
Bar/Bat Mitzvah
bevarandet av liv / (pikuash nefesh)
abort och preventivmedel (?)

Instruktioner och kunskapskrav inför test på de abrahamitiska religionerna

När ni skriver testet på de abrahamitiska religionerna kommer samma matris att användas som till hinduism och buddhism. Titta på matrisen och bedömningen i det tidigare testet och fundera över hur du ska läsa på och hur du ska bygga upp dina svar när testet genomförs.

• Vilka kommentarer fick ni till era svar? Hur skulle ni gjort för att förbättra?
• Vad var bra? Fortsätt med det!
• Med utförligt avses att ett svar är beskrivet så att en utomstående förstår. På det viset redovisar ni säkrast att ni har lärt er allt som behövs i frågan. Bygg upp svaret i flera led om det går. Låt varje led i sig förklaras tydligt. Använd terminologi där du kan. 
• För nyansering krävs att ni kan ge bilder av saker från olika perspektiv och med olika infalls- eller synvinklar; att man kan förklara ingående och på ett sätt som vänder och vrider på det man analyserar. T.ex. i en jämförelse blir det nyanserat när man kan peka ut likheter, men diskutera skillnader på olika punkter ändå - även om man konstaterat att det är mest likt. När man redogör för olika tolkning och perspektiv kan man göra det på olika nivåer för att uppnå nyansering. På en nivå kan tolkningen vara lik, men på andra nivåer kan det skilja sig. (Moksa är befrielse från reinkarnation för alla, men har olika innebörd. Gruppen A tycker 1, grupp B tycker 2 och grupp C tycker 3. Även om A och C skiljer sig i metod så är 1 och 3 lika därför att X. B och C däremot har delvis lika metoder...)

Kunskapskraven som mäts är:

Att ni ska kunna redogöra för kännetecken för religionerna. 

Som tidigare blir det några korta frågor som hjälper en att visa detta inom många mindre områden. Kom ihåg att inte bara översätta utan också förklara. (Se punkt 3 ovan.) Här når man egentligen bara till C-nivå, men med hjälp av de andra frågorna där man skriver längre svar, kan ändå A uppnås för kunskapskravet i ett större sammanhang.

Att ni ska kunna redogöra för olika tolkningar och perspektiv inom religionerna själva. 

När vi talat om kristendomen kommer jag att lägga fokus på olika riktningar. Vi har haft exemplet med sakramenten och uppfattningen om dem. Det kan också vara om man får genomföra abort, skilja sig, eller ha kvinnliga präster. Lär er det som jag eller boken tagit upp, gå inte till externa källor. 

När vi talat om judendomen har jag skiljt mellan ordoxa och konservativa judar samt med reformjudendom. Boken har exemplet med hur man sitter i synagogan, jag har tagit upp andra exempel kring hur man följer olika bud (mitzvot) från Torah. 

När vi talat om islam har jag delat in det i fundamentalister, modernister och sekulära muslimer. Här finns olika exempel: hur man ser på jihad (obs: det finns två olika tolkningar av begreppet, som gäller för alla); hur man ser på sharia och dess tillämpning i samhället; och så gav jag det lilla exemplet med miswak (se knasig film nedan, men bra ändå!). Boken tar upp en fjärde åskådning, men jag tycker det räcker med de tre. Shia och sunni är grenar som ni ska känna till, men observera att man inte kan generalisera och säga att den ena grenen har mer fundamentalistisk tendens än den andra. 

Att ni ska kunna redogöra för likheter och skillnader mellan synen på Gud och synen på människa inom de tre religionerna. 

Se kommande blogginlägg för att få en påminnelse om vad vi gått igenom. Läs på era anteckningar i första hand och ta boken som hjälp för utfyllnad.