E
|
D
|
C
|
B
|
A
|
Argument både för och emot en etisk fråga tas upp.
|
Hållbara och goda argument både för och emot en etisk fråga tas upp.
|
Hållbara, goda och väl motiverade argument för och emot en etisk fråga tas upp.
| ||
Någon modell från normativ etik beskrivs.
|
Fler än två modeller från normativ etik beskrivs, och mins två av dem på ett väl fungerande sätt som också kopplas till det egna argumentet.
|
Fler än tre modeller från normativ etik beskrivs, samtliga på ett korrekt och utförligt sätt som också kopplas till det egna argumentet.
|
onsdag 23 april 2014
Bedömningsmatris till etikuppgiften
Till er etikuppgift används samma bedömningsmatris som fanns med på pappret med exempeluppgifterna som ni fick av mig. Såhär ser den ut:
onsdag 2 april 2014
Normativ etik
Etik = läran om moral (läran om rätt och fel)
Moral = tillämpad etik (Människor går runt och "har god/dålig moral")
Plikt- / regeletik = när man följer en regel handlar man enligt god moral. Det blir rätt eller gott. Bryter man mot regeln däremot, så har man gjort fel.
Sinnelagsetik = om man menar väl, eller har goda avsikter, så är handlingen god. Om man är likgiltig, hatisk eller liknande, är handlingen felaktig.
Konsekvensetik = om konsekvenserna av en handling är goda, så bedöms den som riktig. Om konsekvenserna anses dåliga är den felaktig.
(Problemet här är vilka konsekvenser man vill lyfta fram som de tyngst vägande. En handling eller händelser kan ju ha en kedja av olika konsekvenser och konsekvenserna kan också se olika ut för olika individer eller grupper.)
Utilitarism = en underavdelning inom konsekvensetiken. Enligt utilitarismen är en handling god när den leder till störst mängd lycka för störst antal.
Det kategoriska imperativet = en handling är god om den kan upphöjas till allmän lag. Vissa typer av handlande har vi kanske inte färdiga regler eller normer för. Vi måste skapa dem efterhand. Är det t.ex. okej att ta med sig sin frukost in på lektionen? Kanske för dig, eftersom du sköter det snyggt och tyckte att du inte hade något val. Men enligt det kategoriska imperativet är det kanske en dålig idé. (Hur skulle det se ut om alla satt och käkade på lektionerna?) Så enligt det kategoriska imperativet bestämmer vi i så fall att man inte får äta i klassrummet. Att göra det ändå blir då fel enligt plikt-/regeletik.
Jag berättade den påhittade exempel-historien om när jag hjälpte en äldre dam över gatan. Vi ville gå över där det inte fanns något övergångsställe. (Fersens väg, utanför Petri, och mitt emot restaurang Atmosfär.) Damen blev rädd för mig när jag tog tag i henne. Hon förstod inte att jag ville hjälpa. Så hon gjorde en undanmanöver, vacklade till och föll utåt mot trafiken, varpå hon blev överkörd och dog. Var det mitt fel eller inte?
Plikt-/regeletiskt har jag gjort fel som bröt mot regeln att man ska gå över där det finns ett övergångsställe (när det finns, och det finns det på Fersens väg). Men jag har också gjort rätt när jag försökt hjälpa en äldre dam.
Sinnelagsetiskt har jag gjort rätt eftersom min avsikt var att hjälpa.
Konsekvensetiskt har jag gjort fel eftersom damen dog. (Men om hon var en elak dam som slog hundvalpar och barn, och var rik som ett troll och arvingarna blev glada - kan det vara en god konsekvens då? Ja, enligt utilitarismen kanske. Å andra sidan kan vi inte sätta i system att kasta ut gamla i trafiken och hoppas på glada arvingar...)
Moral = tillämpad etik (Människor går runt och "har god/dålig moral")
Plikt- / regeletik = när man följer en regel handlar man enligt god moral. Det blir rätt eller gott. Bryter man mot regeln däremot, så har man gjort fel.
Sinnelagsetik = om man menar väl, eller har goda avsikter, så är handlingen god. Om man är likgiltig, hatisk eller liknande, är handlingen felaktig.
Konsekvensetik = om konsekvenserna av en handling är goda, så bedöms den som riktig. Om konsekvenserna anses dåliga är den felaktig.
(Problemet här är vilka konsekvenser man vill lyfta fram som de tyngst vägande. En handling eller händelser kan ju ha en kedja av olika konsekvenser och konsekvenserna kan också se olika ut för olika individer eller grupper.)
Utilitarism = en underavdelning inom konsekvensetiken. Enligt utilitarismen är en handling god när den leder till störst mängd lycka för störst antal.
Det kategoriska imperativet = en handling är god om den kan upphöjas till allmän lag. Vissa typer av handlande har vi kanske inte färdiga regler eller normer för. Vi måste skapa dem efterhand. Är det t.ex. okej att ta med sig sin frukost in på lektionen? Kanske för dig, eftersom du sköter det snyggt och tyckte att du inte hade något val. Men enligt det kategoriska imperativet är det kanske en dålig idé. (Hur skulle det se ut om alla satt och käkade på lektionerna?) Så enligt det kategoriska imperativet bestämmer vi i så fall att man inte får äta i klassrummet. Att göra det ändå blir då fel enligt plikt-/regeletik.
(Filmen har inget med exemplet att göra, men har man en blogg så har man...)
Jag berättade den påhittade exempel-historien om när jag hjälpte en äldre dam över gatan. Vi ville gå över där det inte fanns något övergångsställe. (Fersens väg, utanför Petri, och mitt emot restaurang Atmosfär.) Damen blev rädd för mig när jag tog tag i henne. Hon förstod inte att jag ville hjälpa. Så hon gjorde en undanmanöver, vacklade till och föll utåt mot trafiken, varpå hon blev överkörd och dog. Var det mitt fel eller inte?
Plikt-/regeletiskt har jag gjort fel som bröt mot regeln att man ska gå över där det finns ett övergångsställe (när det finns, och det finns det på Fersens väg). Men jag har också gjort rätt när jag försökt hjälpa en äldre dam.
Sinnelagsetiskt har jag gjort rätt eftersom min avsikt var att hjälpa.
Konsekvensetiskt har jag gjort fel eftersom damen dog. (Men om hon var en elak dam som slog hundvalpar och barn, och var rik som ett troll och arvingarna blev glada - kan det vara en god konsekvens då? Ja, enligt utilitarismen kanske. Å andra sidan kan vi inte sätta i system att kasta ut gamla i trafiken och hoppas på glada arvingar...)
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)